Oh Mothership – på väg att lyfta

”De håller det enkelt med få ackord och ett tungt gung”. Så beskriver Oh Mothership själva sin musik. Det är bara att konstatera att det är en formel som fungerat väl alltifrån Chuck Berrys första banbrytande riff, byggt en karriär åt Status Quo under femtio år, och ett koncept som samlar horder av människor till Sweden Rock Festival varje år. Så definitivt ingen anledning att krångla till det, även om jag tycker att Oh Mothership är lite för snåla mot sig själva i sin beskrivning av den egna musiken.

 

Basen finns förvisso i en stabil och riffbetonad bluesrock med ett grundsväng, i stil med vad klassiska akter som t. ex. Steppenwolf, Fleetwood Mac, Humble Pie och Groundhogs presterade i sina glansdagar. Men ibland tar musiken en väg in i psykadelialand, som t. ex Big Brother och Janis Joplin gjorde på sin tid, och vackra drömska bilder målas som bitvis påminner om systrarna Wilsons bästa stunder i Heart. Oh Mothership är förstås helt medvetna om att många influenser genomsyrar deras musik, men det hindrar ju på intet sätt att skapa något eget av detta ändå.

Oh Mothership spelade på Folk- och Rock förra året, men när de nu gör festivalen den äran igen, har de en färsk platta i bagaget. ”Ms Pirate” heter deras debut-EP, som innehåller fem spår. Bandet består av syskonen Jonatan Boes (gitarr, sång) och Johanna Boes (sång), samt Victor Andersson (bas) och Astrid Lidén (trummor). Den här sättningen har spelat tillsammans sedan början av 2010. Bandets rötter finns i Vålberg. I syskonen Boes förfogar bandet över två starka sångare, varav främst Johanna har den där riviga sältan som passar så bra till bluesrock. När bandet nu äntrar festivalscenen sker det med en stor dos av scenvana, och ett låtmaterial som är synnerligen väl lämpat för en livescen. Det förvånar mig inte om man snart kan återanvända NASA:s slitna uttryck från uppskjutningen av månraketen 1969 i beskrivningen om Oh Mothership: ”We have a lift-off”!

 

Bloggförfattare:Thomas Kvarnbratt